Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkÀt för att ta reda pÄ hur nÄgra elever förhÄller sig till musik och musikundervisning. EnkÀten tar upp elevers förhÄllande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkÀt har sedan anvÀnts för att genomföra en undersökning av tre klasser i Är sex. EnkÀten har utformats utifrÄn vald litteratur, som bland annat tar upp hur mÀnniskan förhÄller sig till musiken, hur vi pÄverkas av musik samt hur barn pÄverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik Àr viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förÀndras för att passa eleverna bÀttre.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mÀngden musikundervisning och elevers slutbetyg i Àmnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jÀmförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i Ärskurs 9, dÀr ca hÀlften av eleverna gÄr i skolor med musikprofil, och resterande hÀlft elever gÄr i skolor elever med allmÀn profil. JÀmförelsen visar att eleverna frÄn skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kÀrnÀmnena eller inga underkÀnda. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr vilka strategier de anvÀnt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det Àr möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande pÄ ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lÀrande, fokus i arbetet, social kompetens, anvÀndande av symboler, kontroll över skapandet och att sÀrskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, nÀr och pÄ vilka sÀtt samlÀrande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer pÄ barn undersöks hur och pÄvilket sÀtt barn lÀr av varandra pÄ musiklektioner. Med samlÀrande menas allt lÀrandesom sker mellan mÀnniskor och begreppet utgÄr ifrÄn hur vi i en lÀrprocess kanföresprÄka delaktighet, kommunikation och mÄngfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan pÄ samarbetes roll i vÄra lÀroplaner och det framgÄr frÀmstgenom ett demokratiperspektiv pÄ undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i lÀroplanerna minskat genom Ären.

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det Àr ju det eleverna vill?eller? En studie om lÀrares och elevers syn och förvÀntningar pÄ musikundervisning i Är 7?We mostly play.

Syftet med studien Àr att ur ett sprÄkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre Är talar om musik. Teorier om sprÄkutveckling och sprÄk har anvÀnts för att pÄvisa samband mellan sprÄkutveckling och utveckling inom andra omrÄden. Betoningen har hÀr frÀmst legat pÄ musikÀmnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den sprÄkutvecklande miljön. Integrering av sprÄk, tanke och handling framhÄlls som viktig och grundlÀggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lÀrande.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

Detta examensarbete Àr inriktat pÄ musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkÀtundersökning har elever fÄtt svara pÄ vilken syn de har pÄ musikundervisningen och hur de kan ha anvÀndning av den i framtiden. En musiklÀrare har intervjuats för att ge ett lÀrarperspektiv pÄ de frÄgor som vÀckts hos mig som författare, nÀr jag gÄtt igenom resultatet av enkÀtfrÄgorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har pÄ musikundervisning. I undersökningen har jag anvÀnt litteratur frÄn musikvetenskapliga sammanhang för att försöka fÄ fram fakta och Äsikter kring de olika svar som framkommit av enkÀtundersökningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar innehÄllet i grundskolans musikundervisning, med sÀrskilt fokus pÄ momentet sÄng. FrÄgestÀllningarna som jag önskar svara pÄ i denna uppsats Àr följande: Vilka didaktiska val gör lÀrarna vad gÀller musikundervisningens innehÄll och upplÀgg? Hur förhÄller sig musiklÀrarna till momentet sÄng och varför? Vilka faktorer anser musiklÀrarna pÄverkar undervisningsinnehÄllet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklÀrare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehÄllet i musikundervisningen pÄ grundskolan varierar mycket frÄn lÀrare till lÀrare. Det analysverktyg jag anvÀnde mig av var ramfaktorteorin.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap och fÄ en ökad förstÄelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgÄngspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssÀtt och metoder Àr nÄgonting utöver vad som kan sÀgas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. DÀrför har det Àven varit vÀsentligt att sÀtta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsÀttningar. Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock frÀmst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.